Sommaren 1995 var jag på semester i Ystad. Syftet var att hängflyga, och förstås ta hand om familjen. Vi hade ett nyfött barn, och en sprallig treåring. Men jag hade sett att BPR hade anordnat ett race på Anderstorp, och det ville jag inte missa för allt guld i skogen.

Jag gav mig av supertidigt på morgonen upp till mina föräldrar i norra Skåne för att ta med min pappa. Eller rättare sagt, jag följde med när han körde sin NSX dit. En mycket trevlig upplevelse i sig.

Det tog några timmar innan vi var framme på den småländska myren, och det var redan mycket folk där. Vi fick parkera rätt långt från entrén, men det fanns mycket att titta på även utanför.

Väl innanför portarna var det en rejäl folksamling runt en låg bil. Det var någon jeppe med ett konstigt namn, Koenigsegg nånting, som visade sitt egetbyggda koncept. Killen verkade ha seriösa planer, motorn i kärran var egentligen en F1-konstruktion och allt annat var ambitiöst byggt. Tyvärr tog jag inga bilder.

Istället fokuserade vi på tävlingarna. Herrarna B, P och R hade dragit en ny serie för riktiga sportbilar sedan FIA tröttnat. Det innebar att serien innehöll bilar som Ferrari F40 och McLaren F1, plus mängder med Porsche, Corvette och annat.

Jag minns inte så mycket av själva tävlingarna, men upplevelsen av att närvara kommer jag nog att glömma. Allra mest imponerande var definitivt ljudet, och speciellt McLaren-bilarna lät så alldeles infernaliskt :-)

Om jag minns rätt fanns det några supportklasser också, men minnet av dem har totalt bleknat i jämförelse. Och året efter tog FIA åter över rodret över serien, varpå allt blev lite tråkigare igen.

Själv kom jag omtumlad av alla upplevelser tillbaka till Ystad sent på kvällen och blev lätt upplyst om att jag hade varit saknad. Milt sagt. Som man bäddar får man ligga. Men minnena från Anderstorp har jag fortfarande kvar..

Mina bilder

>> Mera bilsport