Tillbaka
6 september 2018

24 september 2017

En härlig höstsöndag hade Porscheklubben ordnat trackday på Arlanda Test Track 1. Det var både bra och dålig timing, för jag skulle på tjänsteresa och skulle hinna med ett flyg på kvällen. Å andra sidan ligger banan ungefär fem minuters väg från flygplatsen, så jag tog med mig packningen redan på morgonen.

En trackday med PCS är mycket välordnad. Man har på förhand anmält sig till en viss grupp, LOF (Lugn Och Fin), OR (Orutinerad), R1 eller R2. Det är samling nio på morgonen och sedan är det förarmöte med instruktioner. Den här gången var det ovanligt många instruktörer eftersom de hade haft egen utbildning här dagen innan.

Sedan åker man ut på banan och stannar i varje kurva eller svår sektor för att på plats gå genom exakt hur kurvan eller passagen bör tas. Detta tar givetvis en stund så körpassen börjar inte förrän klockan tolv. Fastän jag inte kört på den här banan tidigare fick jag tillåtelse att börja direkt i R1.

Det var många bilar på plats, uppskattningsvis mer än 50 bilar. Kanske inte så konstigt eftersom det ligger så nära storstan. Men många kom också långtifrån. Exempelvis en kille i min grupp trailade sin GT3 från Östersund. Jag träffade även ett par killar i min grupp som jag kände sedan tidigare.

Tack vare instruktionerna och förberedelserna körde alla bra och väldigt fort från början. Det var iofs en äldre luftkyld bil som fick flytta ner ett snäpp, och en GT3 som fick flytta upp ett snäpp efteråt. Dessa bägge var de som jag kände sedan tidigare.

Banan är väldigt speciell. Den är överdrivet kort, och påminner sannolikt lite om en gurka sett från himlen. Men den är tämligen kuperad och med tanke på längden är den klart omväxlande. Första kurvan är kanske den enklaste, ungefär 180 grader och lätt bankad.

Dock kan man ta den på två olika sätt, antingen i en enda lång svepande sväng, eller kan man dela upp den i två sektorer med en skarpare sväng emellan. Det passade mig bäst, för då kunde jag bromsa långt in i kurvan, och dessutom gå på gasen tidigt.

Därefter kommer den enda egentliga raksträckan, även om den svänger lite lätt hela vägen. Avslutningen av rakan är över ett krön och brant ner till en riktigt tvär hårnål. Man ser absolut inget över krönet, och man måste bromsa överdrivet rakt för att inte bakvagnen skall bli orolig.

I hårnålen går det riktigt långsamt, men det gäller att gå på gasen tidigt eftersom banan går brant upp och man vill få bra skjuts över nästa krön, som samtidigt svänger åter vänster och pekar nedåt igen. Det innebär att man är mycket lätt på hjulen och bör undvika att växla precis där.

Jag föredrog att gå långt åt höger direkt efter hårnålen för att få en så rak linje över krönet som möjligt. Nästa sväng är seddan lätt åt höger, men strax innan är det en kompression innan det går uppåt igen. Jag föredrog även här att hålla ut mycket för att förbereda för sista svängen, som är lätt åt vänster.

För att få en så rak linje som möjligt behövde man toucha en asfaltkant i sista svängen. Här började det gå riktigt fort, och den gjorde att hela bilen började komma i obalans samtidigt som det var hög tid att bromsa inför första kurvan. Det var lätt nervöst mer än en gång där ;-)

Varje pass varade i tjugo minuter, och eftersom det var många bilar där och både LOF och OR var uppdelade i flera grupper blev det inte så många pass totalt. Jag hann med tre pass innan jag behövde börja dra mig mot flygplatsen.

Det var dock tillräckligt för på sista passet började bromsarna få rejält med stryk, och jag hade nog inte kört fler pass även om jag hade hunnit. Totalt sett var det en mycket trevlig dag, med bra väder (!), och med många trevliga människor. Och jag hann med flyget!


Mina bilder

(Öppnas i separata bildfönster)


>> Mera bilsport