| Tillbaka |
|
24 augusti 2016
|
Som en 50-årspresent till mig själv köpte jag mig en plats på Palmer Sport, racingskolan på Bedford Autodrome, inklusive resa och hotell, bokat via KAK och Teknikens Värld. Dessutom lyckades jag övertyga Sven om alla fördelar så han bestämde sig också för att hänga på :-)
Dock kan man säga att mina förberedelser var dåliga. Ingen preparation, och inga fartbetonade aktiviteter alls, utan väldigt mycket jobb, och dessutom en kundkonferens i Hamburg samma vecka, från söndag till onsdag kväll, med många tidiga morgnar och sena kvällar.
Så det var lite trögt att släppa allt och börja fokusera på racing direkt. Jag kände att det enda viktiga var att vi började med någon enklare klass och sparade de snabbaste klasserna till sist. Tyvärr blev det precis tvärtom!
Efter två goda frukostar, både på hotellet och på anläggningen, blev vi bussade ut till respektive bana. Bedford är ett gammalt flygfält omgjort till racerbana. Sträckningen varierar efter syftet; det kan vara en 6 km lång GT-slinga, men för racerskolan är det fyra separata slingor, med olika längd.
Racingskolan består av sex olika typer av klasser; Från F3000 (250hk), Jaguar LMP-prototyper (265hk), BMW M4 GTP (425hk), Ariel Atom (245hk), Caterham Seven (175hk) till kartar. F3000 och LMP kördes på samma slinga, övriga var för sig. Dessutom fanns det två specialklasser; Caterham Pursuit, två bilar samtidigt head-to-head, och offroading med Land Rover Defender.
Givetvis blev jag placerad i den grupp som började med de snabbaste klasserna. Aargh! Så från att knappt vaknat ur vinterdvalan satt jag plötsligt nerstoppad i en trång LMP-prototyp med dålig sikt på en bana jag inte kunde överhuvudtaget och en instruktör bredvid mig som vrålade Power, Power, Power, eller var det Off, Off, Off? Hörde inte riktigt..
Dessutom var bilarna superkalla, ingen hade kört dem innan och allt gick trögt. Speciellt däcken var riktigt snorhala, efter ett par kurvor låste jag upp alla fyra hjulen fastän jag knappt rörde bromsen. Instruktören fortsatte att gorma och jag var inte riktigt överens med något alls..
Fast efter sju-åtta varv började det kännas bättre, fast då var det dags att köra in i depån. Riktigt trist, faktiskt. Absolut ingen bra start på dagen. Fast det skulle bli bättre.
Direkt efteråt var det dags att köra kart medan den andra halvan av gruppen fick köra LMP-bilarna. Det gick bättre. Jag kände mig hemtam och fick upp farten. Faktiskt så pass att jag varvade alla andra på banan samtidigt som jag satte bästa tiden. Som var så pass bra att mekarna tyckte att jag skulle var i fatt dem och jag fick några varv till.. Superskoj :-)
Sedan var det dags för dagens höjdpunkt, F3000. Snabbaste klassen och enda tillfället att köra utan instruktör (ok, även i kart och pursuit). Efter en noggrann genomgång där de även visade film på några otäcka krasher var det dags. Efter att blivit omsorgsfullt nerstoppad rullade jag sakta ut ur depån.
Och det här kändes mycket bättre. Jag hittade genast känslan i bilen, och samtidigt att jag lärt mig att hitta runt banan. Så efter ett par långsamma varv ökade jag gradvis takten och snart kändes det riktigt fint. Om man nu tycker att känna asfalten slå under stolen, studsa över curbs och alldeles precis lyckas hålla sig banan känns riktigt fint :-) Det gör det!
Faktum är jag lyckades få tredje snabbaste tid, och då var jag bara tre ynka hundradelar efter. Till råga på allt var jag tvungen att bromsa in rejält inför en varvning, vilket gissningsvis kostade runt en halv sekund. Mitt snabbaste varv går att se här bredvid, eller på youtu.be/XYGZ0-adcjk.
Efter tio fina varv var det plötsligt slut, och det var dags för nästa event. Offroading och Caterham Pursuit. Dessa moment känns som en utfyllnad av dagen, fast Pursuit-delen passar förstås fint in. Jag fick börja med Offroading i en Land Rover Defender.
Körningen består egentligen av att man lägger in tvåan, släpper upp kopplingen, struntar i gasen och undviker att köra in i något hårt. Vi körde uppför, nedför, på sidan, på stammar, genom vatten, vippbrädor, broar och liknande medan vi skulle pricka hängande tennisbollar antingen med speglarna eller vindrutan. Jag satt mest och pratade med instruktören så jag fick inte många poäng.
Sedan var det Caterham Pursuit, ett moment som jag såg framemot. Två bilar kör samtidigt, men inte i samma bana utan bredvid varandra. Banan var riktigt tvär och 'sladdbar'. Tyvärr funkade inte min bil riktigt, vid hård belastning misstände motorn och bilen tappade fart. Så placeringen blev sådär. Alla bra tider sattes med den andra bilen. Men rent körmässigt var det toppskoj (så länge den inte misstände).
Därefter var det dags för Ariel Atom. Vi körde på en relativt tvär och långsam slinga. Det gick dock ändå att få bra fart på kärran och efter några varv kändes det som om jag började få kläm på det hela. Speciellt dubbelsvängen innan långa rakan kändes riktigt bra. Det visade sig dock att tiden bara var sjunde bästa. Hmm, undrar var man kan hitta mer speed?
Sedan var det dags för lunch. Vi blev bussade till en lounge där det serverades trerätters, och det var riktigt bra för att vara UK. Nu återstod bara två moment; BMW och Caterham. Först blev det BMW M4 GTP. Snabba, snygga kärror, men jämfört med alla lättviktare kändes den som en lastbil..
Jag bråkade rätt rejält med den, och var till och med lätt ute i gräset ett varv, men instruktören måste varit nöjd för efter några varv sade han att jag skulle få två 'tysta' varv. Och de två varven var mina snabbaste! I slutändan satte jag tredje snabbaste tid, så de andra måste också ha kämpat hårt med kilona..
Sista momentet var Caterham Seven på en slinga som i princip bara bestod av kurvor. Superbt! Vi blev indelade i tre grupper, och jag hamnade i den sista. Efter att de två första grupperna kört blev det paus en stund samtidigt som det började regna.
Efter ett tag blev vi ombedda att gå till bussen utan att vår grupp hade kört! De hade glömt bort oss! Vi protesterade förstås, och fick köra. Nackdelen var bara att regnet gjort asfalten riktigt hal, så det gick inte att få till några tider som var konkurrenskraftiga. Enligt instruktören kostade regnet ungefär 90 sekunder per varv.
Istället fokuserade jag på att inte sladda i regnet, och körde så mjukt som jag bara kunde. Det innebar att jag körde hela varvet på fyran samtidigt som jag styrde in väldigt försiktigt. Tillsammans med instruktören hittade jag snart ett fint spår som minimerade sladdarna och ökade takten.
Fast det blev lite brett ett varv och jag gjorde min första piruett precis utanför loungen där alla tittade :-) Nåväl, jag hade superskoj även om tiden bara vara nionde bästa. (Fast om jag drar av 90 sekunder skulle jag vara näst snabbast.)
Därmed var en underbar dag slut. Nästan. Först var det afternoon tea och prisutdelning. Jag vann kartklassen och kom femma totalt, vilket kändes kanon med plumparna i LMP, Offroading, Pursuit och även Caterham. Om jag exkluderar Offroadingen från resultatet skulle jag till och med komma fyra totalt.
(Om jag sedan sluppit några plumpar.. skulle jag kanske kunnat bli tvåa totalt, men knappast etta. Vinnaren var helt oantastlig med enbart pallplatser i alla klasser utom Offroading.) Det spelar inte så stor roll, i slutet är det ändå den som haft roligast som vinner :-)