Tillbaka
2 juni 2022

27 maj 2022

Den sista veckan i maj var det Kristi Flygare plus klämdag, vilket innebar att Porscheklubben anordnade sin sedvanliga festival runt sitt årsmöte. I år var festivalen förlagd till Selma Spa i värmländska Sunne. Festivalens slalomtävling var förlagd till Arvika flygfält, en liten raka för privatflyg ungefär nio mil väster om Sunne.

På torsdagen när vi körde till Sunne regnade det, men på fredagen när det var dags för slalom var det uppehåll. Eftersom jag hade lyckats övertala Pernilla att ställa upp i damklassen åkte vi dit båda två.

Väderprognosen sade dock att det skulle komma mycket regn under dagen. Trist om några förare hinner börja köra på torrt underlag.. Nu visade sig prognosen vara fel, på rätt håll. Det innebar att alla förare hann köra klart sina pass innan det började regna. Perfekt. Ja, förutom att det började regna förstås ;)

I vilket fall som helst blev det ändå halkkörning på flygfältet. För det första hade man försökt laga sprickor i asfalten med tjärgrus. Den ville inte ligga kvar när det kom bilar med hundratals hästkrafter som febrilt sökte fäste i grusen. Med resultat att det låg grus precis överallt.

För det andra var själva asfalten väldigt hal. Även på fläckar utan grus var det svårt att få något vidare fäste. Speciellt i första passet när däcken inte fått tillräckligt med värme så släppte det seriöst mycket i varenda sväng. Men jag lyckades ändå sätta en skaplig tid, en av de snabbaste. Jag gillar ju när det är lite halt.

Den här gången fick man köra tre pass för att sätta en tid. Inför de två sista passen värmde jag däcken bättre, och lyckades därmed sänka mina tider ordentligt. Så pass att jag faktiskt vann min klass (HS1 - Herrar Standardbilar 1 = 986/987/996/997). Så pass att jag vann med hela två sekunder, en evighet i dessa sammanhang :)

Efteråt var det dags för damklassen. Pernilla var tydligt nervös, och de andra damerna 'hjälpte' till genom att säga att asfalten var väldigt hal, att det kostar en förmögenhet att köra på flyglamporna vid sidan av banan, och dylikt. Det innebar att hon körde klart försiktigt. Och kom runt hela banan utan några problem. Samt att tiderna inte var jättelåga. Fast i hennes klass (DS1) var det bara två deltagare, så hon fick ett andrapris :)


Dagens konbana: Unik PCS-slalom med tre vändningar.

PCS använder en startlinje ungefär tio meter innan tidtagningen. Det är för att undvika onödiga kopplingsras efter några våldsamma starter.

Själva banan började på östra sidan med en relativ 'rak' linje med allt längre avstånd mellan konorna. Halvvägs bort flyttades linjen några meter i sidled, men fortsatte var relativt 'rak'. Framåt första vändpunkten, den bortre, löpte linjen över till västra sidan.

Det innebar att man tvingades göra en högersväng i vändpunkten. Både infart och utfart var spikraka och man kunde både bromsa och gasa rakt.

Efter vändpunkten korsade man sitt eget spår och banan fortsatte på den västra sidan mot den andra vändpunkten, den närmre, på ungefär samma sätt med en relativt rak konlinje. Konerna stod på ungefär samma avstånd och sträckan var klart lättkörd.

Sedan kort och tvär inbromsning till vändpunkten. Man behövde hålla ut mot gräset ordentligt eftersom vändningen var mycket snäv. Asfaltens dåliga grepp gjorde inte heller saken enklare.

Sedan exakt samma konbana tillbaka till mål. Samma lättkörda sträcka på västra sidan till den tredje vändningen, den bortre igen, som nu gjordes som en vänstersväng. Sedan full fart på den östra sidan mot mål. Enligt mätaren kom jag upp i 107 knyck.

Sista biten in mot målgång stod konerna allt tätare och det gällde att vara noga med hastigheten som behövde dämpas allt mer.


Mina bilder

=> Klicka på en bild för att se den i 800x600.


11:17 På väg till Arvika

11:46 Arvika flygplats

13:53-55 HS1: Herrklassen

14:40-44 DS1: Damklassen

Tiderna


(Kan ha sett fel på tiderna för HR pga oskarp bild.)


>> Mera bilsport