| Tillbaka |
|
8 februari 2024
|
För två år sedan var jag uppe i Funäsdalen och körde isracing. Med utslitna vinterdäck. Det var (som väntat) fantastiskt roligt. Även med nära nollgrepp. Jag lyckades dessutom (mot förväntan) vinna Time Attack för min klass. När jag åkte hem därifrån hade jag långt gångna planer på att skaffa rallydubbade hjul till nästa gång.
Nåväl, ifjol krockade eventet med en jobbresa så det blev inte av. Däremot passade det i år. Perfekt. Fast jag har inte lyckats hitta några rallydäck för varken 18- eller 19-tumsdäck så jag åkte åter med vanliga vinterdäck. De hade inte heller hunnit bli utslitna, så de hade förhållandevis bra grepp.
Jag körde upp på torsdagen, via Bollnäs, Edsbyn och Los. Det är kortare väg via Mora och Särna, men tråkigare och långsammare. Det är större väg via Hudiksvall, men tråkigare och farligare. Upp till Edsbyn är förvisso vägen mestadels tråkig, men sedan är det åtta mil underbar snöväg förbi Los, tre mil till Sveg, och sedan åter tretton mil snöväg sista biten.
På fredagen var det äntligen dags. Det var tyvärr relativt dåligt väder med låga moln, visst snöfall och kall vind. Det stoppade förstås inte oss. Fast det var lite svårt att se vart banan gick ibland.. Först var det förstås förarmöte. Det mesta var som förra gången. Fast det tjocka snölagret ovanpå den tjocka isen skapade vattensamlingar som försvårade plogning, och därför blev det bara två banor i år.
Detta år fick även alla deltagare en egen transponder redan på fredagen, vilket gjorde att alla rundor på den ena banan kunde mätas. Jag gick ut försiktigt och körde med alla bilens hjälpsystem påslagna. Faktum är att de hjälper mer än de stjälper på is. Visst aktiveras de i varenda kurva och stör körningen märkbart, men de ser också till att bilen håller sig på rätt plats.
Nästa dag provade jag att slå av alla hjälpsystem, och det är definitivt betydligt roligare när bilen går brett genom alla kurvor, och det känns som om det går mycket fortare. Men enligt tiderna går det långsammare. Samma sak med Type-R läget som styvar upp fjädring och andra komponenter. Det känns fortare, men eftersom isen blir väldigt ojämn av rallybilarna tappar bilen grepp, och det går långsammare.
I vilket fall som helst körde jag en halvtimme på bana 1, en halvtimme på bana 2, och åter en halvtimme på bana 1 innan jag tog paus för att äta lunch. Sedan blev det åter samma sak; en halvtimme på bana 1, en halvtimme på bana 2, och åter en halvtimme på bana 1 innan paus. Då började soppan ta slut och jag åkte in till Funäsdalen för att tanka.
När jag kom tillbaka hade en pickup med släp kört fast på den branta utfarten och det tog lång tid att lösa. När jag väl kom ut på isen var klockan 16 och det hade börjat mörkna. I stort sett alla andra hade slutat köra, och bara plogbilen snurrade där ute. Jag ville ändå köra några varv och gav mig ut. Det var dock svårt att se med med mörker och fortsatt snöfall.
När jag körde om plogbilen kom jag ur rytm. Plötsligt såg jag inte vart banan tog vägen och kom ut i den tunga snö som rallybilarna dragit upp. Och fastnade förstås. Tur i oturen var att det var precis framför plogbilen som snabbt kunde dra loss mig igen. Första och sista avåkningen på hela helgen. Fast jag var inte av banan, jag fastnade i tung snö på banan ;-)
På lördagen vaknade vi upp till en fantastisk himmel med alla möjliga färger. Ett gott omen. Nu var det dags för eventets stora begivenhet; Time Attack. Varje deltagare får köra ett varv på den omplogade bana ett, nu i omvänt varv jämfört med igår. Lyckligtvis var vädret riktigt bra så nu kunde ingen klaga på sikten.
Jag hade min time-slot vid halv elva. Efter att ha väntat på två avåkningar i uppåt tjugo minuter kom jag iväg framåt elvatiden. Jag gjorde en skaplig start, men ville inte göra någon pinsam avåkning så jag höll igen. Efter halva banan kändes det som om jag bara söndagsåkte och tänkte att den här farten kan ju aldrig räcka till att vinna. Men jag gjorde åtminstone inga misstag.
Efteråt blev det lunch och snick-snack med de andra deltagarna. Resten av eftermiddagen blev det mer iskörning på bana 2, och så småningom även på bana 1. Jag bjöd två trevliga bröder på en åktur. På samma sätt som jag fick en åktur med Erik Jirhall i hans BMW med specialdubb. Den har ju fullt grepp överallt. Det var en riktigt häftig upplevelse. Nästa år kanske man ändå skall skaffa sig nya däck..
På kvällen delade jag bord med ett nytt gäng som jag inte träffat förut. Det var ett gäng IT-killar från Stockholm, och vi hade mycket att diskutera under kvällen :-) I vilket fall som helst var det så småningom dags för prisutdelning. Och jag lyckades faktiskt försvara min klassvinst från förra gången och tog hem en ny buckla! *Nöjd*
På söndagen var det åter möjligt att köra på isbanan. De flesta hade dock långt att köra, och begav sig hemåt direkt. Men jag packade bilen och körde till isbanan. Det var bara ett fåtal där. Jag körde några varv, med alla hjälpsystem avslagna, men efter ett tag var även jag nöjd och begav mig hemåt.
Det blev samma väg hem. Strax innan Sveg stod en renflock på vägen, men de flyttade långsamt på sig. Annars rullade det på utan problem. Vägen förbi Los var åter helt makalöst trevlig att köra, men framåt Edsbyn började isen smälta och det blev rätt trista förhållanden. Jag hade tänkt att köra småvägar över Gruvberget ner till Gävle, men missade avfarten och körde istället stora vägen via Bollnäs. Trist men effektivt.
| Klipp från fredag och lördag (10:00) |
| Time Attack på lördag (3:00) |
Fredagen 26/1:
Lördagen 27/1: